Trist, kallt och mörkt

Idag har varit och är faktiskt fortfarande en deppdag. Det känns som att allt är jobbigt, ingen aning varför, bara allmänt deppig. Och ute är det bara mörkt och trist. Vi hade vår efetrlängtade religionredovisning idag, det gick bra tror jag. Om hon var impad av vår oseriösa etikdiskussion borde hon tycka om det vi gjorde idag. Som vanligt var det jag, Bea och Emelie som skulle jobba, och som vanligt blir det problem när vi tre jobbar. Vet inte vad det är...men nåt är d! Men jag tyckter att vi löste det på bästa sätt. Vår lärare satt och smålog lite ibland så vi hoppas att det var positivt, men man vet aldrig med henne. Angående mitt och Beas sushigörande blev vi väldigt nöjda. Det var otroligt gott! Det tyckte även mamma när hon fick smaka dagen efter.
Visst ser det gott ut? Mm, det har vi gjort alldeles själva. Det blev 2 rullar med gurka, avocado och crabstick, en rulle med gurka, avocado och lax och en väldig massa risbollar med lax.

Igår var hela familjen Karlsson på vårdcentralen för att ta vaccin inför Thailand, det är juh inte så långt kvar nu! Vi träffades där, pappa och jag kom från ett håll och mamma och Felicia kom från ett annat håll. Det skulle gå fort sa mamma, men oj vilken cirkus det blev, det brukar bli det när vi går någonstans, av någon konstig anledning. Men iaf, till slut fick vi gå in i ett rum, alla fyra. Då säger läkaren att det är en spruta som inte kommit. Aha, då kunde pappa åka hem, för det var bara den han skulle ha. Okej, sa han och gick. Då var det bara mamma, jag och Felicia kvar. Men när mamma sa att Felicia är väldigt förkyld så suckade läkaren och sa; det går det inte för sig. Nähä, sa Felicia (som var rätt glad) och gick.
Sen var det bara två kvar när vi kom på; ojdå, jag äter juh penicilin, hoppsan. Så mamma sa det lite försiktigt...och hoppades att hon inte skulle sucka en andra gång, men det gjorde hon. Men men, en annan dag kanske, det var juh inte så mycket att göra. Jag satt kvar och väntade medans mamma fick sprutan. Då kommer läkaren in igen och säger att jag kan ta sprutan iaf, och det kan Felicia också... Då var juh problemet att Felicia tog första bästa chans och sprang hem. Så hela den här cirkusen slutade med att mamma och jag fick en av våra två doser. Måste säga att läkaren var lite virrig, studenten som tog våra sprutor var faktiskt lugnare. Men hon visste inte riktigt vad hon skulle göra stackan, det är inte lätt när nån springer runt och varken vet vart det bortsprungna penicilinet är eller när det kommer. Haha jaha, så nu ska hela familjen på cirkus igen nästa vecka. Då får vi se om det går bättre.

Ikväll är jag och Felicia själva, mamma är ute och ränner på stan (haha), nä hon är faktiskt ute och äter med sina kompisar och pappa är i Danmark (tror jag), eh han är inte hemma iaf. Så vi lagade mat alldeles själva. Oj va gott det blev, lax, potatis och broccoli och sist men inte minst en avocado.

Nä nu är faktiskt klockan snart 9 och jag somnar snart, men jag får väl se till att mamma kommer hem först..
Mamma, jag skojar bara! :P Älskar dej, mycke!!!
Go natt